Babyland

I fredags gjorde vi vårt första besök i en barnbutik. Vi strosade runt där, kikade på spjälsängar, nappflaskor, babygym och barnvagnar. Men av någon konstig anledning så kändes det liksom lite "busigt", som att vi inte riktigt hörde hemma där. När expediten kom fram och frågade om vi vill ha någon hjälp tackade jag nej direkt, för vad ville jag ha hjälp med? Jag var ju helt lost och jag borde ju med all säkerhet inte ens vara där!

Jättefånigt såklart, vi har självklart all rätt i världen att vara där - vi ska ju ha barn! På riktigt liksom. Vi ska köpa en hel del av sakerna som finns där, så självklart hade vi kunnat behöva lite hjälp och information - om inte annat så när det gällde barnvagnarna. Men nej, det kändes bara konstigt. Antar att det kommer ge med sig i takt med att magen växer och ju mer vana vi får av alla de där butikerna och alla saker de säljer.

Men vad fånig man är egentligen.