Tiden går - vecka 35

Din graviditet startade Fre 7 aug 2009.
Din menscykel är ca 30 dagar
Du blev gravid ungefär Fre 21 aug 2009.
Du är på dag 242 av 280 (86,4%).
Du är i vecka 35.
Du har gått 34 fulla veckor och 3 fulla dagar (v34+3).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden.
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 13 maj 2010.
Du har 38 dagar kvar till beräknad förlossning.

Barnet
Nu är barnet ungefär 45 centimeter långt. Du har säkert känt av att barnet hickar ibland. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig. Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme. Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar.

Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.

Vikt 2 600 gram.

Mamma
Ditt totala fundusmått är nu ungefär 31-35 centimeter. Du har ökat minst elva till tretton kilo. Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp. Detta kan göra att du får ont i ryggen. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.

Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Prata mycket med din partner så han eller hon förstår vad du går igenom. Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen. Det är lätt att bara fokusera på förlossningen, men kanske kan det vara dags att läsa på lite om amning och livet efter förlossningen.

Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.

Magen i vecka 35 (34+3). Nu ligger jag på +6kg ganska precis.

Pappa
Det är hög tid att förbereda dig för förlossningen. Din partner har förmodligen redan börjat nedräkningen. Det är bra om ni kan prata om vilket stöd din partner vill ha av dig vid förlossningen, men även av barnmorskan och personalen. Vill hon föda i några speciella ställningar? Vilken slags smärtlindring kan hon tänka sig och inte? Vill hon ha musik på rummet? Prata igenom detta nu eftersom det inte blir så mycket tid under förlossningen.

Tankar
Känt av att barnet hickar ibland?! Myran hickar ofta, länge och framför allt tydligt. Hela jag hoppar och rycker känns det som. Det måste han ha ärvt från sin far, som också har väldigt tydlig och envis hicka när det väl drar igång. Rörelser känner jag förstås av också, ofta och tydligt precis som under hela graviditeten. Jag hoppas att dygnsrytmen inte följer med honom ut ur magen, för då lär ingen av oss få sova nån gång.

Jag blir irriterad när jag får mail från Vårdguiden och det står att "Du har ökat minst elva till tretton kilo", följt av att man inte ska oroa sig för mycket om man går upp snabbt i vikt. Vi som inte går upp varken mycket eller snabbt i vikt då (nu vet ju jag att allt är OK, men ändå)? Är det något fel på oss? Varför tar man inte hänsyn till oss? För jag lär ju inte vara ensam om att gå upp lite i vikt? Jag tycker faktiskt att Vårdguiden borde skriva mer nyanserade texter än så. Punkt.

Ont i ryggen, halsbränna, full mage, svårt att sova och konstant kissnödig. Japp, japp, japp, japp och JAPP! Allt stämmer och jag gnäller rätt ofta om det, så maken vet definitivt hur jag känner. I teorin i alla fall, sen är det nog svårt för vem som helst som inte är gravid att verkligen sätta sig in i hur det känns - både på gott och ont. Men jag tror vi båda två är redo att skippa den här graviditeten nu och välkomna Myran ut i den "riktiga" världen.

På fredag ska jag till barnmorskan igen och då ska vi, som det står i texten ovan, sammanfatta graviditeten. Det har ju varit en enkel och smidig graviditet egentligen, så jag vet inte om sammanfattningen kommer att bli så lång. Men det känns ändå speciellt att få göra det - då är det ju liksom inte långt bort, förlossningen och allt det där. Vi ska också gå igenom mitt förlossningsbrev så att det finns dokumenterat både i min journal och i min egen mapp som jag ska ha med in till förlossningen. Inga konstigheter egentligen, jag vill

• gärna bada och/eller duscha
• klara mig utan sprutor (dvs EDA, sterila kvaddlar, blockader av olika slag osv)
• prova lustgas och akupunktur
  
• röra på mig så mycket jag orkar och lite till
  
• inte föda på rygg - jag vill föda knästående, på sida eller på förlossningspall
• ha sen avnavling
• få livmodersammandragande
• inte diskutera amning, jag tänker inte amma och det beslutet är jag nöjd med
• få tabletter för att hämma mjölkproduktionen
  
• gärna hamna i familjerum på BB+

Lasse vet redan allt det här eftersom jag tjatat om det i typ 8 månader, och han är helt och hållet på min sida och vet att det är hans ansvar att föra min talan då jag inte orkar/kan/vill. Han kommer garanterat att vara världens bästa stöd, det är jag helt övertygad om.

Avslutningsvis känns det som att det sagt POFF och så har magen exploderat i storlek - jag känner mig numera som en elefant. Och så har jag sammandragningar mest hela tiden.