Kick!

Nu måste det ha varit Myran som kickade mig, kändes inte alls som tarmrörelser eller så. Kände det till och med utanpå magen, fast bara svagt. Efter det har det kommit lite svagare "pulseringar" med jämna mellanrum.

Häftigt!

Och ja, jag sa ju att det var en partymyra.

Vikt

För övrigt kan jag meddela att den där buktande magen än så länge bara gett mig 0,3 kilo plus på vågen i jämförelse med innan graviditeten. Myran är visst ett riktigt matvrak som suger ur all näring ur mammas kropp.

Lite magbilder

Jo, nog har magen växt under de här veckorna alltid. Är väl inte överförtjust i magen än, den är är fortfarande bucklig tvärs över naveln. Hoppas det försvinner i takt med att livmodern växer.

Till vänster: Typ utgångsläget. Till höger: Ikväll, vecka 15+3. Möjligtvis lite väl avslappnad.

Ikväll, vecka 15+3, liggandes i sängen.

Tänkte att jag skulle få en bild på min sneda mage när jag lade mig ner, men Myran var visst inte med på det idag. Och förresten så tror jag faktiskt att jag kände första sprattlet ikväll, precis när jag hade lagt mig ner i sängen för att ta den liggande bilden. Tror det i alla fall, i så fall var det häftigt!

Party!

Jag tror minsann Myran har party inne i magen ikväll. När jag la mig ner raklång på rygg så var magen helt sned! Som en ganska hård bulle till höger på magen, och helt platt till vänster.

En partymyra?

P.S. Någon annan som upplevt sned-mage-syndromet någon gång?

Tummen!

Apropå Babyland så upptäckte jag när vi var där hur mycket Tummen-saker de hade. Till min stora förtjusning förstås! De hade spjälskydd, bäddset, filtar, skötbäddar, babygym, barnvagnsleksaker, tuggleksaker och ja... Allt man kunde tänka sig helt enkelt! Och såklart vill Myran (ehm, jag?) ha allt.

Pingu

Men samtidigt så hittade jag massa Pingu-saker också, som var himla härliga i färgerna. Kan man ha två uppsättningar av allt, inklusive babygym?

Babyland

I fredags gjorde vi vårt första besök i en barnbutik. Vi strosade runt där, kikade på spjälsängar, nappflaskor, babygym och barnvagnar. Men av någon konstig anledning så kändes det liksom lite "busigt", som att vi inte riktigt hörde hemma där. När expediten kom fram och frågade om vi vill ha någon hjälp tackade jag nej direkt, för vad ville jag ha hjälp med? Jag var ju helt lost och jag borde ju med all säkerhet inte ens vara där!

Jättefånigt såklart, vi har självklart all rätt i världen att vara där - vi ska ju ha barn! På riktigt liksom. Vi ska köpa en hel del av sakerna som finns där, så självklart hade vi kunnat behöva lite hjälp och information - om inte annat så när det gällde barnvagnarna. Men nej, det kändes bara konstigt. Antar att det kommer ge med sig i takt med att magen växer och ju mer vana vi får av alla de där butikerna och alla saker de säljer.

Men vad fånig man är egentligen.

Finservisen

Den här servisen vill Myran ('s mamma) ha!

(Klicka på bilden för att komma till butiken)

Jubileum

Din graviditet startade Mån 10 aug 2009.
Din menscykel är ca 30 dagar
Du blev gravid ungefär Mån 24 aug 2009 (ägglossningen).
Du är på dag 100 av 280. (35,7%).
Du är i vecka 15.
Du har gått 14 fulla veckor och 1 full dag (v14+1).
Du är i 3:e kalendermånaden.
Du är i 4:e graviditetsmånaden.
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Sön 16 maj 2010
Du har 180 dagar kvar till beräknad förlossning.

Jubileum idag alltså - graviditeten fyller 100 dagar! Men bebisen fyller ju egentligen "bara" 86 dagar idag, eller lite mindre än det till och med. Undrar vem det var som kom på att man skulle börja räkna graviditeten från och med sista menstruationen?

Hur som helst, 100 dagar - that's a long time! Det innebär att det är ungefär 70 dygn sedan jag sov en hel natt, och med tanke på att det är en bebis vi ska ha så lär jag väl inte få sova en hel natt på minst 70 månader till, eller?

180 days to go...

Tankar

Det var extremt svårt att somna i söndagskväll. Alla tankar som snurrade, all oro som inte ville klinga av. Mår Myran bra? Kommer jag få ligga till sängs resten av graviditeten? Har jag gjort något som föranlett detta? Är det över nu? Hur ska vi kunna hantera ett missfall?

Tanken som bet sig fast och det jag låg och grubblade mest över var dock: Om det är ett missfall jag går igenom, hur ska jag fysiskt och psykiskt orka bli gravid och gå igenom dessa första månader igen?

Den här tiden har varit så påfrestande på många sätt. Jag har mått illa. Jag har varit så trött att jag inte tagit mig igenom vissa dagar utan att sova middag både en, två och tre gånger. Jag har oroat mig för 1000 olika saker. Jag har funderat över hur våra liv kommer att förändras över en natt, hur vi kommer att förändras. Jag har haft värk både här och där och längtat efter saker jag inte får stoppa i min mun.

Det är inget utöver det vanliga antar jag, när man är gravid. Kanske är jag gnällig, men då får det vara så. För mig har det känts som en evighet, och allt det egentligen handlar om är några månader - en droppe i havet Livet. Kanske är jag helt enkelt svag.

Nu gick det ju som tur är bra, Myran mår fint och utvecklas som h*n ska. Det verkar som att vi kommer få hålla vår bebis i famnen om nästan exakt 6 månader. Men tanken finns fortfarande där - hur skulle jag ha klarat av det?
Mamma sa som alla kloka mödrar säger: Självklart skulle du ha klarat det.

Men hade jag det?

Och vi andas ut...

Dagens ultraljud gick så bra som det bara kunde - Myran mår prima, hjärtat slår som det ska och allt såg helt enkelt perfekt ut. Vi kollade händer, fötter, hjärta, hjärna, magsäck - ja typ allt. Både från sidan och uppifrån. Storleken stämmer precis med uträkningen, så allt är helt enkelt bara jättebra. Just det, vi fick lägsta risken för DS också - det var ju för att mäta det vi bokade in ultraljudet in the first place. Men det häftigaste av allt var när Myran vände ansiktet mot oss så att vi kunde se ögon och näsa framifrån. Läckert!

Lilla Myran är hela 6,6 centimeter mellan huvud och rumpa!

Barnmorskan trodde att anledningen till blödningen var att jag har en lågt sittande moderkaka i framvägg, nära livmodermunnen. Men hon trodde det skulle rätta till sig när livmodern växte till sig lite mer. Tydligen är det väldigt vanligt under första halvan av graviditeten att livmodern sitter lågt (dvs nära livmodermunnen), men för de allra flesta rättar det till sig innan det är dags för bebisen att komma ut.

Klackarna i taket! Myran övade kampsport där inne.

Tyvärr fick inte maken vara med och se miraklet den här gången, för självklart var det något som skulle strula. Det var jag som körde till sjukhuset och eftersom det var lite bråttom stannade jag utanför entrén och "släppte av mig själv", så skulle maken åka och parkera och sedan komma efter. Problemet var bara att jag stängde av bilen helt när jag klev ur, och sen gick den inte igång. Så medan jag var på ultraljud så stod maken och väntade på bärgaren...

Tur jag fick med mig ett par bilder och att allt var bra! Började faktiskt gråta när jag såg bilden på skärmen och tydligt kunde se hur hjärtat slog.

Smolk i glädjebägaren

Idag är det dags för det efterlängtade KUB-ultraljudet. Om knappt två timmar ska vi vara på plats på Huddinge Sjukhus. Hade dock kunna vara under trevligare omständigheter, jag började nämligen blöda igårkväll. Inte jättemycket, och jag har inte ont, men tillräckligt för att vi ska vara riktigt oroade.

Håll tummarna att allt är OK med Myran är ni snälla.

Magen

Magen har faktiskt växt lite de senaste månaderna, så på allmän begäran kommer här bildbevis!

Början av vecka 8.


Början av vecka 13.

Bebisshopping

Uträkning utgår från dagens datum: Ons 4 nov 2009.
Din graviditet startade Mån 10 aug 2009.
Din menscykel är ca 30 dagar
Du blev gravid ungefär Mån 24 aug 2009 (ägglossningen).
Du är på dag 87 av 280. (31,1%).
Du är i vecka 13.
Du har gått 12 fulla veckor och 2 fulla dagar (v12+2).
Du är i 3:e kalendermånaden.
Du är i 4:e graviditetsmånaden.
Du är i trimester ett.
Beräknat förlossningsdatum Sön 16 maj 2010
Du har 193 dagar kvar till beräknad förlossning.

Efter att ha korrigerat ett datum i min graviditetsräknare byter jag nu vecka på måndagar istället för tisdagar. Visst, det är bara en dag, men just nu är en dag enormt mycket värd. Vi är alltså inne i vår trettonde vecka nu, vilket innebär att vi gått in på lite säkrare mark. Förhoppningsvis friskare mark också, eftersom de flesta märker att illamåendet försvinner alltmer runt den här tiden i graviditeten. Även jag har märkt förändringar, jag mår oftast inte illa hela dagarna nu. Det är mer koncentrerat till vissa tidpunkter liksom. Tyvärr är en av tidpunkterna när jag ska gå och lägga mig, vilket såklart inte är så jättemysigt.

För att fira att risken för missfall minskat drastiskt shoppade jag lite till Myran idag, efter en mysig lunch med Åsa som är på besök i stora staden. Vi snubblade in på H&M och där såg jag den, en body med Barbapapa på. Och matchande byxor!

Barbapapa kan både flickor och pojkar ha - könsneutralt och bra.