Visar inlägg med etikett foto. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett foto. Visa alla inlägg

fredag 7 maj 2010

Det här med runda och fina gravidmagar


Det syns vilken sida som föredras...

Min är inte sån. Min är sned, bucklig och hård nästan hela tiden! Jag har blivit lurad!

tisdag 4 maj 2010

Kvällsfika deluxe


Ananas är mums till kvällsfika!

måndag 3 maj 2010

Vecka 39

Några dagar sent, men ändå...

Barnet

Barnet är ungefär 50 centimeter långt. Det har vuxit färdigt nu men kan fortsätta öka i vikt. Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Allt handlar nu om att förbereda sig på livet utanför din trygga mage. Barnet producerar fett för att klara sig i kylan utanför magen. Levern och hjärtat lagrar näring för att ta till vid syrebrist under förlossningen. Näringen hjälper även det nyfödda barnet att klara sig utan föda det första levnadsdygnet.

Vikt 3 450 gram.

Mamma
Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber. Du kan känna dig tung och trött samt ha kraftiga förvärkar. Men härda ut, snart är förlossningen här.

Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.


Magen i vecka 39 (38+0). +8,2 kg totalt.

Vila! Vila så mycket du kan, du behöver alla krafter. Har du svårt att sova på natten, ta igen det på dagen. Det gör inget om du vänder på dygnet, det kommer du i alla fall att göra när barnet är ute. Bättre att ständigt vara så utsövd som det går, eftersom du inte har någon aning om när förlossningen sätter igång. Kanske får du inte sova på 24 timmar om du har en lång latensfas med värkar som håller dig vaken. Så sov så ofta du bara kan innan! Har du svårt att sova - vila istället.

Pappa/partner
Nu är det dags vilken dag som helst! Kanske adrenalinet börjar pumpa när du tänker på förlossningen. Det är svårt att föreställa sig ett liv efter magen. I alla fall om det är första gången. Prata med dina nära och kära om hur det var för dem.

Egna tankar
Jag bestämde mig för länge sen att jag var redo, men vad hjälper det när ungen ändå inte verkar vilja komma ut? Trots att vi egentligen fortfarande har 10 dagar kvar så känns det som att vi är på övertid redan - jag hade ju lovat mig själv att inte känna så! Men det är svårt när det börjar ramla in bebisar hos de andra majmammorna som jag pratar med. Lite avis man blir liksom...

I torsdags fick jag i alla fall känna på riktiga, regelbundna och onda förvärkar. Det kändes, tro det eller ej, jättebra! Spännande. Häftigt. Ge mig mer! Jag fick ligga och andas igenom dem och även om det garanterat kommer att göra ondare när det är på riktigt så var det "skönt" att få testa på lite. Hoppas verkligen på mer sådana, så länge som de ger någon effekt dvs.

Jag försöker vila och sova så gott det bara går, men det är svårt att hitta sköna ställningar och nu har jag dessutom börjat drömma mycket mer igen. Inatt drömde jag mardrömmar i princip hela natten - bilolyckor, krig, lönnmördare och sånt trevligt. Maken fick väcka mig vid ett par tillfällen för att jag låg och gnydde och småskrek. Hemsk elektrisk känsla i kroppen varje gång jag vaknade, usch!

Just det, när jag skulle upp på toa inatt så knakade det till ordentligt i bäckenet, nästan så att det lät som att det gick av. Undrar vad det beror på? Bara spänningar, eller lyckades Myran undkomma fixeringen? Hope not.

Nu ska jag och Myran hoppa in i duschen!

P.S. Missa nu inte makens inlägg före det här. Han vill också ha kommentarer.

tisdag 27 april 2010

Höstfleece

Jag måste framstå som världens shoppingfreak, vilket jag nog också är. Och säkert köper jag på mig mer än nödvändigt, men ärligt talat - varför inte? Det är ju så kul med bebiskläder och andrahandsmarknaden är rätt bra ändå. Så jag fortsätter!

Igår snubblade jag över en så himla fin fleecejacka som jag blev helt besatt av. Dock hittade jag den bara i storlek 56 först och efter att ha läst att just det märket har rätt små storlekar så kändes det inte så himla kul att lägga 400kr på en jacka som Myran kan ha i några veckor.

Men efter att ha sökt igenom hela nätet (ja, det kändes faktiskt så!) så hittade jag den i storlek 68 - och dessutom till halva priset! Så det var bara att klicka hem dem helt enkelt, den blir perfekt till hösten förhoppningsvis. Och den ramlade ner i brevlådan idag, här snackar vi snabb leverans!

Coola fleecejackan från Kik Kid. Love it!

Till mitt försvar kan jag alltså säga att jag försöker tänka på att köpa i vettiga storlekar och sprida ut dem så att vi inte har allt som kan tänkas behövas i en given storlek, för ja, jag vet att andra väntar på att få köpa kläder och grejer till Myran också. Nu ska jag försöka lägga band på mig.

Jag lovar. Att försöka alltså.

Kompletteringar

Efter att ha gått igenom Myrans kläder igår så insåg jag att det faktiskt fanns en del brister i hans garderob. I storlek 62 har vi massor med kläder (minst en tredjedel av alla kläder vi har är i den storleken), men i storlek 56 t ex så fanns det i princip bara en hög med bodys. Så vad ska han ha på rumpan och benen? Ut och shoppa helt enkelt, Myran ska ju inte behöva gå med rumpan bar!


Tre par byxor i strl 56.


En åka-hem-från-BB-dress i strl 50.


En pyjamas i strl 56.


En dress som jag suktat länge efter och äntligen hittade igen. Dock i strl 62 (oops!).

Ut och shoppa ensam och höggravid var väl inte världens bästa idé, speciellt inte med tanke på hur störande lite pojkbebiskläder det finns. H&M's babyavdelning består till 99% av rosa, lila, blommigt och volanger. 0,7% är könsneutralt och 0,3% är "pojkigt". Men fult. Ironiskt nog så är ändå tre av dagens inköp från just H&M (båda seten samt pyjamasen). Men sen var det slut på fina kläder där.

På Lindex var det galet urplockat och en velourdress i turkost som jag spanat på länge fanns inte som ett helt set i en och samma storlek längre, tyvärr. Hade velat ha den i 56, men då fanns bara jackan. Typiskt - man SKA inte vänta när man hittar något man gillar! På KappAhl och Name It var det samma visa som på H&M. Rosa, blommigt, lila, volanger. Kräks. Jag efterlyser turkost, orange, äppelgrönt och andra fina och klara färger!

Men nu har jag i alla fall något att packa ner i Myrans del av BB-väskan.

måndag 26 april 2010

Tvätt gone bad

Idag har det kokats nappflaskor och nappar, sorterats kläder och tvättats badlakan. Börjar väl känna att allt är i ordning nu. Förutom Myrans vagga då, men det är ju blivande mormors uppgift. BB-väskan ska packas också, men det går rätt fort.


Myrans kläder. Hur mycket som helst. Ändå behövs det kompletteras.

Tvättningen idag gick inte så bra, ett av badlakanen (det finaste) har fått någon missfärgning på ett ställe. Misstänker att det är färg från makens nya blåa skjorta som funnits kvar i tvättmaskinen och sen satt sig på badlakanet. Så ledsen man blir då! Försökte tvätta om med Ta Bort och på 60°C, men det hjälpte inte. Undrar om galltvål skulle kunna funka? Alltså det är ju inget jätteproblem, men som sagt, det är inte så kul när något sånt händer...

I helgen misslyckades jag också med tvättningen, men där är jag mer arg än ledsen. Hade beställt en jättetuff svart body med en mumie på, och texten I love my Mummy. Självlysande dessutom. Men när den kom ut ur tvättmaskinen så hade trycket lossnat och kvar var typ ihoprullat tryck och limrester. Kul! Varför tillverka kläder med tryck på som inte går att tvätta? Till en BEBIS dessutom? Grr... Tur att jag inte betalade så många kronor för den.

Kanske borde sluta tvätta helt enkelt?

fredag 23 april 2010

Fullgången bebis - v. 38.

Barnet
Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång. Barnet förbereder sig för att födas. De flesta av alla barn som föds i Sverige kommer ut mellan vecka 37+0 och 41+6. Ungefär 4% föds före vecka 38. Det råder oklarheter om vad som sätter igång förlossningen, men en del forskning säger att det är barnet som bestämmer när det vill komma ut. Man anser då att graviditetslängden finns i ditt barns arvsanlag. Det anlaget har alltså bestämts efter vad som är normal graviditetslängd i din och din partners familj. Att barnet vuxit till en viss storlek har ingen direkt betydelse för när förlossningen sätts igång, men moderkakans livslängd spelar in.
Vikt 3 200 gram.

Magen framifrån i vecka 38 (37+0).

Mamma

Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.

När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum.

Vissa kvinnor ökar i vikt under hela graviditeten, andra stannar av mot slutet. Båda sätten är helt normalt. Däremot ska du vid plötslig viktökning eller viktnedgång kontakta din barnmorska. Nu kan det vara svårt att hitta kläder som räcker till. Klä dig bekvämt. Bylsiga, luftiga tröjor och byxor är helt rätt. Du har nog att fundera över och behöver inte öka bekymren genom att klä dig obekvämt. En del gravida kan uppleva en surrande känsla när barnets huvud stöter emot musklerna i bäckenbotten. En del kvinnor drabbas av besvär med diarré i slutet av graviditeten. Det beror troligtvis på en ökning av hormonet prostaglandin som har till uppgift att tömma tarmen inför förlossning.

Magen från sidan i vecka 38 (37+0). Lagom stor?

Tankar
Nu är Myran färdig - klar för leverans. Så kom ut!

Vi tänker mycket på hur han ser ut, vem han kommer att likna mest. Vems ögon har han? Och vems näsa? Har han mycket eller lite hår? Och vad är det för färg på håret? Jag hoppas på mycket hår, lockigt och brunrött som den blivande pappan hade när han var liten.

Lasse har fått stränga order om att alltid vara tillgänglig, endera på jobbtelefonen eller på mobilen. Häromdagen fick jag inte tag på honom på någon av telefonerna, trots att jag ringde som en tok, vilket till slut resulterade i att hela hans grupp trodde att jag var på väg in till förlossningen och att en av hans kollegor då svarade i hans telefon. Så när Lasse kom hem så fick JAG stränga order om att inte ringa så mycket om det inte var förlossning på G (vilket det inte var, men det finns ju andra viktiga saker också). Hmpf!

Förvärkar känner jag av mer och mer. Igår var de rätt kraftiga, men inte mer än vad man lätt klarar av. Molande mensvärk och hugg/spänningar mot livmodertappen. Jag välkomnar förvärkarna, hoppas på att de leder till att vi snart har Myran här hos oss. Så ös på bara, I'm ready!

Första bebisen i vår mammagrupp på Familjeliv har för övrigt kommit, en söt liten Lea. Det gör ju inte att man längtar mindre direkt. Snart börjar bebisarna ramla ut på löpande band...

torsdag 15 april 2010

Vitaminkick!

Nu har blivande mamman börjat vitaminladda inför Myrans ankomst - vår nya blender kom idag!

Smoothie på jordgubbar, hallon, banan och yoghurt.

Blendern kommer definitivt bli välanvänd, jag känner på mig att vi kommer bli väldigt nära vänner. Och den som har något gott recept/tips på smoothies och andra drycker att fixa till i blendern är varmt välkommen att lämna receptet i en kommentar.

onsdag 14 april 2010

Jag är sned!

Så här såg min mage ut när jag vaknade imorse och rullade över från sida till rygg.

Lite sned?

Det är svårt att inte undra vad fasiken han håller på med då.

måndag 5 april 2010

Tiden går - vecka 35

Din graviditet startade Fre 7 aug 2009.
Din menscykel är ca 30 dagar
Du blev gravid ungefär Fre 21 aug 2009.
Du är på dag 242 av 280 (86,4%).
Du är i vecka 35.
Du har gått 34 fulla veckor och 3 fulla dagar (v34+3).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden.
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 13 maj 2010.
Du har 38 dagar kvar till beräknad förlossning.

Barnet
Nu är barnet ungefär 45 centimeter långt. Du har säkert känt av att barnet hickar ibland. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig. Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme. Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar.

Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.

Vikt 2 600 gram.

Mamma
Ditt totala fundusmått är nu ungefär 31-35 centimeter. Du har ökat minst elva till tretton kilo. Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp. Detta kan göra att du får ont i ryggen. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.

Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Prata mycket med din partner så han eller hon förstår vad du går igenom. Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen. Det är lätt att bara fokusera på förlossningen, men kanske kan det vara dags att läsa på lite om amning och livet efter förlossningen.

Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.


Magen i vecka 35 (34+3). Nu ligger jag på +6kg ganska precis.


Pappa

Det är hög tid att förbereda dig för förlossningen. Din partner har förmodligen redan börjat nedräkningen. Det är bra om ni kan prata om vilket stöd din partner vill ha av dig vid förlossningen, men även av barnmorskan och personalen. Vill hon föda i några speciella ställningar? Vilken slags smärtlindring kan hon tänka sig och inte? Vill hon ha musik på rummet? Prata igenom detta nu eftersom det inte blir så mycket tid under förlossningen.

Tankar
Känt av
att barnet hickar ibland?! Myran hickar ofta, länge och framför allt tydligt. Hela jag hoppar och rycker känns det som. Det måste han ha ärvt från sin far, som också har väldigt tydlig och envis hicka när det väl drar igång. Rörelser känner jag förstås av också, ofta och tydligt precis som under hela graviditeten. Jag hoppas att dygnsrytmen inte följer med honom ut ur magen, för då lär ingen av oss få sova nån gång.

Jag blir irriterad när jag får mail från Vårdguiden och det står att "Du har ökat minst elva till tretton kilo", följt av att man inte ska oroa sig för mycket om man går upp snabbt i vikt. Vi som inte går upp varken mycket eller snabbt i vikt då (nu vet ju jag att allt är OK, men ändå)? Är det något fel på oss? Varför tar man inte hänsyn till oss? För jag lär ju inte vara ensam om att gå upp lite i vikt? Jag tycker faktiskt att Vårdguiden borde skriva mer nyanserade texter än så. Punkt.

Ont i ryggen, halsbränna, full mage, svårt att sova och konstant kissnödig. Japp, japp, japp, japp och JAPP! Allt stämmer och jag gnäller rätt ofta om det, så maken vet definitivt hur jag känner. I teorin i alla fall, sen är det nog svårt för vem som helst som inte är gravid att verkligen sätta sig in i hur det känns - både på gott och ont. Men jag tror vi båda två är redo att skippa den här graviditeten nu och välkomna Myran ut i den "riktiga" världen.

På fredag ska jag till barnmorskan igen och då ska vi, som det står i texten ovan, sammanfatta graviditeten. Det har ju varit en enkel och smidig graviditet egentligen, så jag vet inte om sammanfattningen kommer att bli så lång. Men det känns ändå speciellt att få göra det - då är det ju liksom inte långt bort, förlossningen och allt det där. Vi ska också gå igenom mitt förlossningsbrev så att det finns dokumenterat både i min journal och i min egen mapp som jag ska ha med in till förlossningen. Inga konstigheter egentligen, jag vill
  • gärna bada och/eller duscha
  • klara mig utan sprutor (dvs EDA, sterila kvaddlar, blockader av olika slag osv)
  • prova lustgas och akupunktur
  • röra på mig så mycket jag orkar och lite till
  • inte föda på rygg - jag vill föda knästående, på sida eller på förlossningspall
  • ha sen avnavling
  • få livmodersammandragande
  • inte diskutera amning, jag tänker inte amma och det beslutet är jag nöjd med
  • få tabletter för att hämma mjölkproduktionen
  • gärna hamna i familjerum på BB+
Lasse vet redan allt det här eftersom jag tjatat om det i typ 8 månader, och han är helt och hållet på min sida och vet att det är hans ansvar att föra min talan då jag inte orkar/kan/vill. Han kommer garanterat att vara världens bästa stöd, det är jag helt övertygad om.

Avslutningsvis känns det som att det sagt POFF och så har magen exploderat i storlek - jag känner mig numera som en elefant. Och så har jag sammandragningar mest hela tiden.

måndag 29 mars 2010

Magen v. 34!

Här kommer en trevlig liten bildkavalkad av magen. Alla bilderna är tagna idag, i vecka 34 (33+3). Det kanske inte syns, men naveln är nu utplånad, den är helt enkelt mer eller mindre platt. Maken påpekar med jämna mellanrum att jag har en stooor mage, och jag känner mig ju inte direkt liten, men så stooor vet jag inte om jag tycker att den är? Han är inte alltid så smidig med gravida kvinnor min man.


Hej, jag ska ha barn om 6 veckor!


Magen framifrån. Fortfarande en snygg midja om jag får säga det själv.


Här inne bor han, lilla Myran. Mamma och pappa längtar efter dig!

Jag har beslutsångest. Någonting jag tycker är otroligt vackert är bilder tagna av fotograf på den gravida kvinnan och den blivande pappan. De brukar vara så otroligt stämningsfulla och man kan nästan ta på lyckan som personerna på bilderna utstrålar. Och så är ju gravida kvinnor otroligt vackra i mina ögon. Under hela graviditeten har jag varit inställd på att göra en sån fotografering, för att ha som fina minnen av graviditeten, och för att visa Myran när han blir större.

Men nu är jag osäker. Det kostar en hel del pengar. Vill vi båda vara med på bilderna så är det minst 2000kr som gäller, och då får vi bara bilderna på CD. Visserligen blir vi stylade också, men det känns som en förutsättning för att jag ens ska vilja bli fotograferad.
Men är det värt det? Lasse kanske kan ta fina bilder med systemkameran, och då blir det ju gratis - och än mer personligt? Å andra sidan kan han då inte vara med själv på bilderna... Men då skulle vi kunna lägga pengarna på något annat, som kanske egentligen är viktigare. T ex en cykel, något som skulle underlätta vardagen väldigt mycket.

Beslutsångest!

söndag 28 mars 2010

Hopplösa jag

Jag är barnsligt förtjust i webbutiken 18månader.se. Eftersom de specialiserar sig på bättre begagnade amerikanska bebiskläder kan man hitta riktigt tuffa grejer och fina fynd. Snurrade runt där idag och ja, sex plagg blev det. Can't help myself. Två par hängselbyxor, en tröja och tre bodys. Är riktigt nöjd.

Något som stör mig dock är att nästan alla bebisplagg, speciellt amerikanska sådana, är i ljusa pastellfärger. Jag tycker det är skittråkigt! Jag vill ha färgstarka, tuffa kläder med mycket mönster och klara färger - inte babyblått med massa puttenuttiga nallar på (det är också sött, men inte BARA). Sen har jag otroligt svårt för alla dessa overaller som ska få barnet att se ut som Tiger, Nalle Puh, Ior eller annan godtycklig seriefigur. Det blir lite too much liksom...

På tal om begagnat så har jag ju inte visat upp den fina bodyn som Myran ärvt efter kusin Ia, här är den:

Body från Polarn o. Pyret.

Och sen har han ärvt en jättefin babyfilt efter sin mamma, den ligger i vagnen och väntar på honom:

Hemmagjord filt med lite glittertrådar i!

Ja, grejer har han sannerligen vår kära Myran. Hade tänkt gå på barnbasar idag här i Södertälje, men det var nog lika bra att jag inte tog mig iväg. Vi ska ju ha någonstans att förvara alla saker också...

lördag 20 mars 2010

Vecka 33

Barnet
Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning. När man mätt aktiviteten i hjärnan har det visat sig att det händer saker även när barnet sover. Kanske drömmer det redan. Nu kan barnet skapa röda blodkroppar och underhudsfettet lagras. Bebisen uppfattar ljus och mörker, natt och dag. Om barnet kan fokusera blicken redan i livmodern är forskare inte helt eniga om. Några hävdar att barnet lär sig fokusera först under första till andra levnadsmånaden.

Mamma
Ditt magmått (symfus-fundus) är nu 29-34 centimeter. Det varierar något beroende på barnets storlek och fostervattenmängden. Huvudsaken är att magen växer. Tänk inte för mycket på vikten, tänk istället på vad du äter och att du äter nyttigt. Ladda med kolhydrater inför förlossningen. Mycket grönsaker är också bra och ett par frukter om dan. Många tänker på förlossningen nu. Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.

Magen i vecka 33 (32+0). Totalt +4,5 kg alltså.

Mattips!
Lika viktigt som annars är det att äta en varierad kost. På så sätt är det lättare att du får i dig det du behöver i form av protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler.

Ät gärna:
500 g frukt och grönt varje dag
Fisk 2–3 gånger i veckan. Fisk och skaldj
ur är rikt på vitamin D, jod och selen, som är viktiga nu när du är gravid. Fet fisk som lax och makrill innehåller också omega 3-fett.
Lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lättyoghurt,
cirka 5 dl per dag.
Kött, kyckling, ägg, bönor, linser eller ärtor varje dag.
Bröd och potatis, ris, pasta, bulgur eller liknande varje dag, helst fullkornsalternativ.
Drick gärna vatten till maten och när du är törstig.



Lite full i skratt blir jag. Hur gravid ser jag ut på den vänstra bilden liksom?

Pappa/partner
Väntar ni första barnet kan det vara lärorikt, göra er säkrare och tryggare inför förlossningen att få komma på en förlossningsföreläsning några veckor innan det är dags. Alla har olika uppfattningar om hur det ska se ut att det kan vara bra att försäkra sig om hur det är i verkligheten. Hör med er barnmorska vad som gäller.

Hos barnmorskan/kontroller
Dags att besöka barnmorskan igen. Hon eller han känner efter hur barnet ligger, kontrollerar hur livmodern och barnet växer, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du ta ett extra urinprov eller blodvärde. Din partner kanske har svårt att följa med på besöken varje gång men är alltid välkommen.

Tankar
Jag känner mig inte så himla stor. Men så är jag väl inte så himla stor heller? Jag känner att det är både på gott och ont. Självklart är det skönt att inte vara gigantisk och att inte känna sig så himla tung och otymplig, men samtidigt så tycker jag ju att höggravida kvinnor är otroligt vackra. Och gravidkläder sitter mycket snyggare på en ordentlig gravidmage. Så lite snuvad känner jag mig faktiskt, på just den biten. Tacksam är jag dock att jag inte har samlat på mig någon vätska (än?). Mina ringar, strumpor och skor sitter som de ska.

Ska jag äta allt som står i den där "mattips-listan" så lär jag inte få göra annat än att äta. Men det är klart, lite bättre kan man nog nästan alltid äta. Vi skulle behöva få i oss mer fisk t ex, det blir alldeles för sällan. Men jag är inte så förtjust i fisk, bara när svärmor tillagar den (och det inte är sill). Olika typer av fiskpinnar äter vi lite nu och då, men det känns kanske inte så jättenyttigt?

En sak som har slagit mig är att jag aldrig fått göra ett urinprov på MVC. Blodtryck, socker och järnvärde kollas varje gång, men inte en enda gång har barnmorskan velat kolla urinen. Är det konstigt? Är det något som bör göras regelbundet, även om man inte har några problem?

P.S. Gick in i vecka 33 igår, men är lite seg av mig.

söndag 14 mars 2010

Magen v. 32.

Dags för lite nya magbilder, och ja, nu börjar man väl ändå se att den växer på sig? Vilket den såklart borde göra - igår var det exakt 2 månader kvar till beräknad förlossning! Finns inte en jäkel som tror mig när jag säger det och de ser min mage... Men, det är väl ändå inget att klaga över tänker jag. Hellre liten än en elefant (nog för att det finns mellanting men...).


Magen i vecka 31+2. Ligger fortfarande på +5kg totalt.

Och så det här med vikten. Nej, jag är inte orolig alls faktiskt. Jag ser ju att min mage växer och jag känner att Myran både rör på sig och tar mer och mer plats där inne. Jag ser också att jag själv har blivit smalare lite här och var, så jag förstår ju att han tar vad han behöver. Jag är helt övertygad om att det är en frisk liten kille som ligger i min mage. Men ändå känns det skönt att få göra ett till ultraljud för att verkligen få det svart på vitt, och framför allt tror jag att det är skönt för maken, som definitivt är mer konfunderad över min ganska modesta viktökning hittills.

Better safe than sorry, right?

lördag 6 mars 2010

Skam den som ger sig

Länge har jag - till min stora förvåning - kunnat använda vinterjackan jag köpte i höstas, trots att det är en strl 36 och trots att magen hela tiden växt. Nå, fram tills nu that is. Idag ville jag ha en lite svalare och lättare jacka på mig när vi stack iväg på hockey, så trots att den numera inte går att stänga valde jag just denna jacka. Finurligt nog kan man öppna upp och stänga från båda hållen, så det funkade ju bra ändå! Eller?

Skam den som ger sig och man tager vad man haver - dagens sanningar.

Höggravid?

Igår lovade jag nya bilder på magen och att maken antagligen skulle få ta dem. Och eftersom jag håller mina löften så kommer här nya bilder, tagna av maken tidigare idag.

Här inne bor Myran. Nu är vi alltså i vecka 31 (30+1).

Som sagt, här inne bor han vår lilla efterlängtade (och bråkiga) son.

fredag 26 februari 2010

Skötväska

Köpte ju en finfin skötväska från Rock N Mom's på Tradera för ett antal veckor sedan, men har visst glömt bort att visa upp den. Så kan vi ju inte ha det! Här är den:

Rock N Mom's

Visst är den väl riktigt snygg ändå? De vita "prickarna" är små nitar med stenar på. Insidan på väskan är visserligen rosa - men who cares? Den passar ju alldeles ypperligt till vår rockbebis och till och med Lasse kan tänka sig att gå omkring på stan med den här!

Graviditetsvecka 30

Barnet
Barnet växer och växer. Nu börjar proportionerna likna ett nyfött barn. Hjärnan växer och veckar ihop sig mer och mer. För förstföderskor fixeras barnet ofta tidigare än för de som fött ett eller flera barn, då barnet kan röra sig ända till slutet. Nu är det trångt därinne, men barnet kan fortfarande slå kullerbyttor och röra sig ganska fritt. Många mammor säger att om barnet rörde sig mycket i magen är det aktivt även utanför. Vikt 1 600 gram.

Mamma
Nu har tre fjärdedelar gått av din graviditet, bara tio veckor kvar. Det kan vara bra att fundera lite över hur det kommer att bli när barnet kommit ut. Passa på att göra sånt som du gissar att du inte hinner sedan. Gå på bio, fika med en kompis, gå till tandläkaren eller frisören. Barnets tyngd kan göra det svårt att hålla balansen. Försök tänka på hållningen så att du inte får belastningsskador. Passa på att börja lagra kolhydrater inför förlossningen. Ät rätt, det påverkar mer än du tror och du kan må mycket bättre.


Magen i v. 30 (29+0). Knappa +4,5kg totalt.

Ja, att han fortfarande kan slå kullerbyttor och har plats att stöka omkring därinne är ju tämligen klart i alla fall - det blir inte många lugna stunder per dag. Jag vill inte klaga, för jag är naturligtvis jätteglad att jag kan känna mitt barn tydligt, men samtidigt så kan det faktiskt vara väldigt påfrestande att han tar sig sådana friheter med min kropp. Jag längtar alltmer efter att få tillbaka min kropp, ha den för mig själv. Och naturligtvis längtar jag efter vad det innebär - att vi har Myran här hos oss i verkliga livet.

Det är en fantastisk upplevelse att vara gravid och bära på ett växande barn, men det är helt enkelt inte alltid roligt.

tisdag 23 februari 2010

Vagnsbäddning

Igår tvättades täcke, kudde, frotté och sängkläder - och sen var det bara att sätta igång och bädda fina vagnen. Självklart hade jag en hjälpreda, och det var inte maken om vi säger så...


Isadora kollade så att madrassen var nog mjuk för Myran. Aja baja!


Täcke och kudde på plats, Myrans nya bulldog (från IKEA) vaktar.


Om jag gömmer mig här bakom så ser nog inte matte mig... Ooops, busted!


Ooops, busted igen!

Katterna lät vagnen vara ett helt dygn, men så fort den var bäddad var den helt plötsligt jätteintressant. Isadora fattade nog vinken till slut igår, men idag har jag fått jaga bort Tyson från den - förhoppningsvis fattar han också nu. Inte för att jag egentligen tycker att det är så farligt om de ligger på vagnen nu, men lär de sig inte att det är förbjudet nu så lär vi få problem senare. Plus att det är rätt trevligt med en så katthårsfri barnvagn som möjligt.

Men nog blev det tjusigt?

söndag 21 februari 2010

Vagnen!

Nu har vi monterat ihop vagnen och den är så fiiin!



Imorgon ska den bäddas och sen saknas bara Myran.