Besök hos barnmorskan

Igår var det dags för besök hos barnmorskan igen! Först var dock jag och Myran till skolan och gick på en föreläsning för första gången på mycket länge. Äntligen är det bara vår "lilla" klass och inte alla 700 som vi varit under hösten. Ryktet om min graviditet har tydligen börjat sprida sig i klassen, det var många som kom fram och frågade om det stämde och ville se och klappa på magen. Kul!

Efter föreläsningen drog vi runt på stan jag och Myran, på jakt efter någon fin tröja som magen får plats i. Vill inte riktigt töja ut varenda tröja jag har, så det känns nödvändigt att fylla på i garderoben. Surnade till ordentligt när jag insåg att det inte fanns särskilt mycket mammakläder på rea någonstans, så det slutade med att jag gick in på Gina Tricot och köpte 3 t-shirtar á 49kr styck. Inga mammatröjor visserligen, men när de kostar så lite så gör det inget om de töjs ut faktiskt.

I slutet av dagen var det alltså dags för barnmorskebesöket. Efterlängtat - som alltid! Den här gången visste jag dessutom att magen skulle mätas för första gången, vilket som ogravid kanske inte känns så himla kul, men som gravid är det riktigt spännande. Tycker jag i alla fall. Blodsocker, Hb, blodtryck och bebisens hjärtljud mättes också, och här är en sammanställning av alla siffror (inom parentes värden för förra och första mätningen):

Hb: 115 (115 / 122)
Blodsocker: 5,6 (4,4)
Blodtryck: 120/70 (120/70 / 120/70)
Vikt: 64 (63,5 / 61,5)
Hjärtljud: 140 (145)
SF-mått: 22 cm

Barnmorskan menade på att det var jättebra att mitt Hb stannat upp och inte gått ner mer och att det antagligen berodde på min frukostrutin, så den tyckte hon att jag skulle fortsätta med. Eftersom jag bara ätit järntabletter i en vecka så trodde hon inte att de hade hunnit påverka så mycket, så hon trodde att värdet kanske till och med kommer att gå upp något. Och det är ju bra! Blodsockret var också jättebra och det trots att jag ganska nyligen hade ätit, så det känns ju skönt. Blodtrycket håller sig på samma utmärkta nivå - jag som alltid haft lågt blodtryck!

Myrans hjärtljud (-frekvens snarare) hade gått ner något sen förra gången, vilket tydligen är normalt eftersom han blivit större/äldre. Hon blev faktiskt rätt imponerad av vilka starka och tydliga hjärtljud han har, han var dock inte lika imponerad av hennes manick så han började kicka mot den. Vår livliga lilla bebis! Magmåttet (SF-måttet) låg precis på medelkurvan så det var så bra det också.

Jag är helt enkelt i tipptopp form och väldigt standard antar jag?

P.S. Jag har tjatat på maken att han ska skriva inlägg han också, t ex om sparkarna han fick känna i söndagsmorse. Han tror dock inte att någon bryr sig om han skriver, men visst har han fel?